Frågor & Svar
Allt du någonsin undrat över som rör dyslexi och läs- och skrivsvårigheter
Här har vi samlat de vanligaste frågorna från FDB Dyslexiforum på Facebook. Vi får också många frågor på mail och telefon, frågor som rör allt från körkort, utredningar, anpassningar och hur man förklarar vad dyslexi innebär för kompisar och släktingar. Om du saknar en fråga och vill att vi lägger till den här bland Frågor & Svar, maila till info@fdb.se så att alla FDB:s medlemmar får ta del av den.
Välj ämne:
- Allmänt
- Anpassningar och stöd
- Byte av lärare/stadium/skola
- Frågor kring dyslexi, koncentration, minne
- Lov, lovskola, sommarläger
- Nationella prov, övriga prov och läxor
- Stödjande teknik, appar och andra hjälpmedel
- Undantagsbestämmelsen ”Pysparagrafen” och betyg
- Utredning, åtgärdsprogram och uppföljning
- Ämnesspecifika frågor (Engelska, Matematik, Körkort)
Allmänt
Se till att skolan sätter in åtgärder så fort som möjligt. Barn som har läs-och skrivsvårigheter kan behöva extra stöd.
För att kunna sätta in så optimala åtgärder som möjligt bör skolan omedelbart kartlägga elevens läs- och skrivförmåga. Det finns flera olika kartläggningar som speciallärare/specialpedagog kan göra.
Åtgärdsprogram
Skolan är skyldig att ge elever extra anpassning i olika ämnen. Om detta inte är tillräckligt kan elever få särskilt stöd. För det görs då ett åtgärdsprogram. Det är bra om både förälder och barn är delaktiga i det arbetet.
Skriv ner konkreta förslag till åtgärder i olika skolämnen för de närmaste veckorna. Bestäm ett datum för uppföljning (förslagsvis efter 2-6 veckor) så att inte hela terminen går utan att det händer något. Se till att alla lärare är informerade om elevens läs- och skrivsvårigheter så att de kan hitta vägar att stötta hen, och hjälpa till att ge hen en positiv självbild.
Uppmuntran är viktig och se till att det finns tid för fritidsintressen. Om läxorna tar väldigt mycket tid – informera lärarna, så att de anpassar uppgifterna efter eleven.
Om skolan inte vill göra någon utredning kan ni själva vända er till privatpraktiserande speciallärare/specialpedagog som gör läs- och skrivutredningar, eller till logoped.
Se även Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM, utredningsmodell på www.spsm.se
Frågor om anpassningar och stöd
Allt beror förstås på vad barnet har behov av. Här följer en lista med exempel på extra anpassningar som kan ges till barn med dyslexi:
- Både muntlig och skriftlig information om arbetsuppgiften.
- Hjälp att komma igång, genomföra och avsluta arbetet.
- Minska antalet val, sortera samt anpassa innehåll och uppgifter.
- Anteckningshjälp. Möjlighet att få ta del av anteckningar.
- Kortare arbetspass med planerad paus.
- Hjälp till förförståelse, t ex att få ord förklarade.
- Längre förberedelse inför prov.
- Förlängd provtid och att få text uppläst.
- Alternativa redovisningssätt av prov.
- iPad/dator/chromebook med rättstavningsprogram, talsyntes mm
- Inlästa läroböcker
- Tillåtelse att använda egen mobiltelefon
- Lathundar, formelsamling, multiplikationstabell
Kontakta skolan (rektor) igen. Skolan har ett ansvar att så långt som möjligt motverka de konsekvenser en funktionsnedsättning medför.
För en dyslektiker är de möjligheter som tillgången till en dator innebär mycket värdefulla, oavsett om arbetet ska ske i skolan eller hemmet. Om en elev som har dyslexi saknar en bra dator hemma så är det lika begränsande som om en elev med synnedsättning förvägras använda sina glasögon i hemmet när hemarbete ska ske.
Läs vad skollagen säger om skolans ansvar här.
Ja, nöj dig om ditt barn anser att anpassningen är tillräcklig, men nej, nöj dig inte om anpassningarna inte ger den hjälp ditt barn behöver.
Om en elev riskerar att inte nå målen för godkänt så ska stödet enligt skollagen sättas in ”skyndsamt”. Men det står inte i lagen specifikt hur och när skolan ska stödja eleven, bara att barnen ”…ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt..” och att ”…en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (Kap 1, §4)
I kap 3 står det så här: ” Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.”
Lagen ska följas, så hänvisa till Skollagen
I kap 1:4 står om syftet med skola, att skolan ska främja ”…en livslång lust att lära…”, att elever ska ”….ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt…” och att en strävan ska vara att ”…uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen…”
I kap 1:8 nämns diskrimineringslagen som också måste följas.
I kap 1:10 påpekas att i all utbildning ska ”..barnets bästa vara utgångspunkt…”
I kap 3:2 betonas åter att eleverna ska ges stimulans att kunna utvecklas så långt som möjligt. Där står specifikt att elever med funktionsnedsättning ska ”….ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser…” och att även de som lätt når de lägsta kunskapskraven ska ges ”… stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling…”
Det finns exempel på skolor som försöker komma undan extra kostnader genom att hänvisa till kap 3:5 som handlar om att extra anpassningar måste sättas in för elever som inte når godkänt. Men det stycket fråntar inte skolans ansvar enligt det som här ovan nämnts.
Skolan är enligt lag skyldig att ge det stöd som en elev behöver i sin kunskapsutveckling. Se Skollagen här, läs kapitel 3 §2
Frågor om byte av lärare/stadium/skola
Det är mycket viktigt att de nya lärarna får information om ditt barns svårigheter i god tid, och att de anpassningar och hjälpmedel som tidigare fungerat bra också ges i den nya situationen.
Att byta stadium innebär nya rutiner, lärare och arbetssätt för alla elever. För ett barn med läs-och skrivsvårigheter är det särskilt viktigt att de nya lärarna vet vilka alternativa verktyg m.m. som just ditt barn använder och behöver.
På de flesta skolor görs en överlämningar vid stadieövergångar till den nya klassläraren, mentorn eller specialläraren i god tid. Sedan informerar de vidare till andra lärare innan skolstarten så alla vet vilken anpassning ditt barn har och behöver.
På en del skolor har det visat sig att ni föräldrar kan behöva kolla upp att den nya läraren eller mentorn fått information. Visar det sig att ingen information finns hos den nya läraren om vilken anpassning som behövs för ditt barn har vi ett tips. Längre ned på sidan finns ett förslag på hur du kan göra för att snabbt ge den nya läraren, mentorn eller specialpedagogen information som de även kan förmedla vidare till andra som också behöver få veta hur de ska anpassa sin undervisning utifrån ditt barns behov.
Genom att ladda ner checklistan till din dator kan du enkelt skriva ut dokumentet och fylla i för att därefter lämna till skolan eller lärare. Du som har Adobe Acrobat kan även fylla i formuläret direkt i din dator efter att ha laddat ner den. Genom att spara befintlig fil kan du sedan skriva ut ditt ifyllda dokument.
Ladda nerFormulera ett dokument hemma med vad ert barn behöver just nu för att ha en god arbetsmiljö för sitt skolarbete och för att nå målen. Skriv ner de lösningar som ni önskar. Börja med 1/ vad är målet, är det tydligt formulerat? 2/ vad är behovet? 3/ vem kan tillgodose det? 4/ när ska detta utföras? 5/ på vilket sätt, hur och var?
Gå inte dit ensam utan ta med ett öronvittne som antecknar. Utgå ifrån att skolan vill ditt barns bästa, be att de är precisa med vad läraren/ skolan hittills har gjort, och även vilken plan som finns framåt. Bäst är om rektor, mentor och specialpedagog är med på mötet. Våga vara tydlig och ställa krav. Fråga noga efter syfte och bakgrund till olika strategier. Planen och fortsättningen bör vara skriftlig och följas upp regelbundet, så bestäm tid för nästa möte.
Frågor kring dyslexi, koncentration och minne
Ja, det är tyvärr svårt med den typen av ”rabblande”, t.ex. veckodagarna, månaderna, alfabetet, multiplikationstabellen m.m.
Några förslag som kan hjälpa en elev med ett bristande närminne är till exempel att eleven får en egen lärobok att göra anteckningar i, får använda lathundar (formelsamling, multiplikationstabell mm), ges möjlighet att fotografera tavlans anteckningar och kanske också spela in lärarens genomgång om det är lämpligt beroende på hur situationen ser ut i klassen. I LÄSK-pärmen finns användbara tips och råd under kapitel 3. LÄSK står för läs-och skrivsvårigheter. LÄSK-pärmen används i skolan av pedagoger och föräldrar med barn i grundskolan och ger tips för undervisning och läxläsning. Pärmen tar upp läsinlärning, alternativa verktyg, undervisning i engelska, betygsättning, arbetsminne med mera. Bakom LÄSK-pärmen står Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn – FDB, och Dyslexiförbundet.
Viktigt för alla barn med svårigheter i skolan är att det finns struktur, tydliga instruktioner och att de vuxna visar förståelse för de problem som eleven har.
Inför prov kan till exempel läraren ge minnesanteckningar där extra viktig text är understruken. Låt pluggandet hellre ske i flera korta pass med pauser än ett långt som blir tungt och uttröttande. Använd bilder, bubblor och ramsor.
Frågor om lov, lovskola, sommarläger
Nej, det är inte rätt. Sommarlovet ska vara en tid av återhämtning.
Bara det faktum att uppgiften skapar frustration och konflikt på hemmaplan innebär att ”läxan” motverkar sitt syfte – istället för att stärka elevens kunskaper i ett ämne så skapas ett motstånd som skadar motivationen. Forskningen kring läxors effektivitet för lärande är motsägelsefull, men det sägs tydligt av Skolverket att om läxor ges så ska de ha en koppling till det som sker i undervisningen, de ska vara utformade så att eleven kan klara dem på egen hand och föräldrarna ska inte ta över en lärarroll. En artikel om detta finns på Sveriges Radio. Läs och lyssna till programmet här
Tala med rektor om det finns en möjlighet att ditt barn kan få gå på lovskola för att komplettera kärnämnena, se skolverkets information om lovskola.
Frågor om nationella prov, övriga prov och läxor
Rektor kan bestämma att tabellen får användas.
Anpassning får nämligen göras för elever med funktionsnedsättning och rektor är ansvarig för att anpassning genomförs. Vid behov kan stöd under provet ges på ett sådant sätt att de förmågor som avses bli prövade fortfarande prövas. Om så är fallet kan således rektor bestämma att multiplikationstabellen får användas.
Ditt barn ska ha de anpassningar som behövs för att kompensera svårigheterna.
Vårdnadshavaren ska kunna få information om anpassningarna. Så här står det i PRIM-gruppens kommentarer om anpassningar av nationella provet i matematik:
”Det är av stor vikt att elev och vårdnadshavare är delaktiga i hur anpassningar görs och kan göras.”
Hela texten står här.
I det delprov i svenska åk 6 som mäter elevens förmåga att avkoda en text får inte talsyntes användas. Men i övriga delar kan läraren göra de anpassningar som krävs för att en elev med dyslexi ska få så likvärdiga möjligheter att klara provet som övriga utan avkodningsproblem.
Anvisningar om hur proven kan anpassas för elever som har läs- och skrivsvårigheter finns på den här länken.
Se också Skolverkets information.
Tala med klassläraren och rektor och beskriv din dotters oro. Proven kan anpassas på olika sätt och det finns till och med möjlighet att slippa göra ett delprov.
Det bästa är att eleven ändå gör alla prov med sina klasskamrater, och får de anpassningar som behövs. Om anpassningen blir av den arten att det som provet avser mäta påverkas, så är det ändå bättre att eleven får den hjälpen. Vid betygssättningen kan då inte resultatet av provet räknas med, utan eleven får redovisa sina kunskaper på annat sätt genom det arbete som eleven visat vid andra tillfällen under läsåret. Läraren kan då behöva komplettera sin sammanfattande bild av elevens förmåga med t.ex. muntliga eller skriftliga extra elevarbeten.
Ja, ditt barn har rätt att få kompensatoriska hjälpmedel och anpassningar utifrån de behov som finns. Generellt sett ska muntliga prov kunna tillämpas. Barnet ska till exempel kunna få frågorna upplästa vid behov. Om eleven och läraren och du som förälder tycker att det är en bra idé att göra provet skriftligt och sedan komplettera muntligt så är det ett fint upplägg.
Ja, du kan kräva att ditt barn får göra provet muntligt.
Läraren ger prov till sina elever främst för att kunna avgöra vilka det är av eleverna som inte uppnår kunskapskraven i sitt ämne. Om eleven inte kan redovisa sina kunskaper skriftligt, så behöver läraren därför få en alternativ redovisning av kunskaperna för att kunna göra en rättvis bedömning av elevens kunskapsnivå.
Nej, det är inte rimligt. En elev ska även i provsituationer få använda det kompensatoriska stöd som beslutats i elevens åtgärdsprogram. Jämför med den elev som har glasögon, de får behållas på också vid prov.
Vi anser att när skolan redan vet att en elev som har svårt att läsa text med ögonen, så ska eleven inte behöva utsättas för det delprov i det nationella provet som prövar läsförståelsen. Den eleven ska istället ha fått redovisa sin läsförståelse på annat sätt vid andra tillfällen under läsåret genom läsprov som lästs via öronen.
Se en debattartikel om detta här.
Nej, det är inte rätt. Känslan av att vara annorlunda måste tas på allvar, och skolan ska se till att hitta lösningar som fungerar för eleven.
Om en åtgärd inte är bra så ska andra sätt prövas. Eleven ska i första hand uppmuntras att i klassrummet använda de kompenserande verktyg som finns. En muntlig redovisning kan ske på olika sätt, i eget rum med någon tillgänglig vuxen eller via inspelning. Det är också viktigt att skolan stärker självkänslan genom att hitta de styrkor och intressen som barnet har och utnyttja dessa i skolarbetet. Fler råd om hur skolan kan hjälpa barnet finns i kap 13, Läskpärmen.
Be läraren att eleven får komplettera sina prov och andra skrivuppgifter muntligt, eventuellt med hjälp av en Power-Point.
Frågor om stödjande teknik, appar och andra hjälpmedel
Erfarenheterna av läspenna är begränsad och inte odelat positiv.
Vi på FDB är generellt försiktiga med att rekommendera produkter som inte har evidens eller som vi inte har bred erfarenhet av. Däremot föreslår jag att du som är medlem går ut i vårt medlemsforum och ställer samma fråga.
Frågor om undantagsbestämmelsen ”Pysparagrafen” och betyg
När läraren ska sätta betyg så finns det en möjlighet att bortse från det som i kunskapskraven är omöjligt för eleven att klara av.
Undantagsbestämmelsen kallas ofta för ”Pysparagrafen” och kan bara användas vid mycket speciella fall. Jämför med en rullstolsburen elev, som inte kan uppfylla alla moment i ämnet idrott. Innan bestämmelsen kan användas så ska skolan ha uttömt alla möjligheter till att kompensera elevens hinder. Se mer om undantagsbestämmelsen här.
I skollagen finns en bestämmelse som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl för detta. Här är ett bra klipp från Skolverket om Pysparagrafen
Pysparagrafen, eller undantagsbestämmelsen som den egentligen heter, innebär att läraren kan bortse från de delar av kunskapskraven som eleven inte kan uppfylla på grund av sin funktionsnedsättning när hen ska sätta betyg.
Se den högst aktuella film från Skolverket som du hittar här. Den pekar på en viktig sak som skolan måste tänka på när de vill använda sig av undantagsbestämmelsen för att sätta betyg:
För elever med dyslexi och andra funktionsnedsättningar måste skolan, utan att kräva diagnos, sätta in alla stödinsatser som eleven kan behöva. Det betyder att undervisningen, men även bedömningstillfällena och bedömningsutformningen ska anpassas. Undantagsbestämmelsen ska tillämpas vid betygsättning först sedan eleven fått det stöd som hen ska ha.
Anpassningar? För elever med dyslexi kan läraren till exempel anpassa undervisning genom att spela in undervisningen på film eller att läraren ger material till eleven i förväg.
Om eleven har fått allt stöd och alla anpassningar som hen behöver men ändå inte uppfyller kunskapskraven så kan undantagsbestämmelserna användas.
Viktigt är att undantagsbestämmelserna gäller för alla betygssteg, E, C eller A. Den kan användas vid både termins- och slutbetyg.
Skolan ska göra allt för att motverka en elevs funktionshinder och kan inte ”pysa” bort läsning och skrivande utan ska kompensera det hindret. En ”pysning” får ske först när ingen åtgärd hjälper.
Lämpligen via läs- och skrivhjälp, vilket det finns många möjligheter att göra. Den som har dyslexi kan både läsa och producera text med hjälp av t.ex. dator. Det finns många möjligheter att stödja eleven via läs- och skrivhjälp och allt ska prövas innan en ”pysning” kan göras.
Nej, det stämmer inte.
De insatser som sker ska kompensera de svårigheter som eleven har, och med bra verktyg, organisation och bemötande i skolan så är inte betyget E en gräns för hur långt eleven kan nå. Naturligtvis krävs det ofta hårt arbete för högsta betyg, men skollagen säger att alla barn ska få den ledning och stimulans som behövs för att ”….kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”. Alla elever utan undantag.
Se Skollagen kap 3 §2.
Troligen inte, om det bara är läsningen som är besvärlig. Men det kan finnas fler faktorer som spelar in.
Det är många frågor och faktorer att ta ställning till när man funderar på om ett barn ska gå om en klass eller inte. Det gäller att titta på barnets hela situation. Ett tips är att prata med alla lärare, fritidspersonal och elevhälsoteam innan man tar ställning. Rent allmänt kan man säga att om det bara är läsningen som är jobbig så ska eleven inte gå om.
Kommer eleven få individanpassad specialundervisning för att förbättra läsförmågan om hen går om en klass? Kommer eleven få kompensatorisk hjälp att lära sig alla skolämnen? Varför kan man i så fall inte erbjuda detta redan nu? Vad händer om eleven går om ett år och läsningen inte blir bättre? Ska eleven gå om några år till då?
Om skolan vägrar att sätta in kompensation kanske man ska överväga att byta skola. Brister i läsning ska inte hindra barnet i övrigt.
Barnet måste få tillgång till samma faktatexter som övriga klassen för att lära sig SO, NO med mera. Barnet måste också få möjlighet att uppleva samma böcker som jämnåriga läser: hästböcker, spökhistorier, äventyrsböcker och så vidare. Då behövs det inlästa böcker. Annars tar läsningen all kraft och man orkar inte.
Om man går om en klass kan man få två slutbetyg.
Ja, den elev som egentligen skulle ha gått ut nian får ett slutbetyg i åttan eftersom skolplikten upphör. Men eleven kommer att få ett nytt slutbetyg i årskurs 9 som då ersätter det betyg som eleven fick i årskurs 8.
Eftersom skolplikten upphör för eleven så kan det i vissa fall sluta med att en elev inte återkommer till skolan för det sista läsåret. Det är då viktigt att eleven har fått med sig sitt slutbetyg och inte ett terminsbetyg.
Frågor om utredning, åtgärdsprogram och uppföljning
Nej, det är bara bra att det skrivs ett åtgärdsprogram. Det ska ske i samverkan med förälder och i samklang med barnets önskemål. Se till att en uppföljning sker efter ett par månader så att alla kan se om åtgärderna ledde till något som var bra.
Läs mer om åtgärdsprogram här.
En pedagogisk utredning är skolans sak, en utredning av svårigheter inom NPF görs av psykolog och inte av skolan.
Om man i den pedagogiska utredning som skolan gör kommer fram till att man ser svårigheter som behöver utredas vidare så tar skolan upp det på möte med vårdnadshavare för samtycke. Det kan t. ex. gälla utredning av läs och skrivproblematik på skolan eller av logoped, det kan vara att man vill skicka remiss till psykolog för psykologbedömning av någon frågeställning eller något annat. En psykologutredning eller logopedutredning äger vårdnadshavaren som avgör om man vill delge skolan eller ej. Det är förstås viktigt att skolan får ta del av den för att bästa stöd ska kunna ges.
Det är viktigt att skolan har en bra dialog med föräldern om elevens kunskapsutveckling.
I läroplanen för grundskolan står det i kap 2.4 : ”Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling”
Se hela läroplanen här.
Svårigheterna vid dyslexi kan se ut på många olika sätt. Om en seriös dyslexiutredning utförd av logoped visar på grav dyslexi så ska inte någon ”tycka” något annat.
På vår hemsida finns lättillgänglig information som en lärare med bristfällig insikt om vad dyslexi är. Här finns informationen.
Be din husläkare skriva remiss till läs- och skrivutredning till den vårdgivare som du önskar. Du får sedan en kallelse dit.
Om du har sökt till en annan region än din egen så skickas räkning till din hemregion.. Du betalar vanlig patientavgift (ofta gratis under 18 år), men får själv stå för resa och eventuellt uppehälle.
Ämnesspecifika frågor
Minsta stavfel ska således inte resultera i underkänt betyg, då har läraren grovt missuppfattat sitt uppdrag.
I Skolverkets kommentarmaterial till kunskapskraven i engelska finns följande exempel på hur en elevs stavfel kan bedömas: ”Eleven gör en del stavfel, men de flesta av dem är endast störande, inte förstörande för kommunikationen. Det finns emellertid några stavfel som kan påverka begripligheten. Troligtvis menar eleven horse även i meningen I like little house, eftersom det förekommer i sammanhanget. Likaså̊ kan man anta att eleven menar think när det står tik. Att bay ska stå för bye är däremot självklart, även om bay betyder något annat. Språket är emellertid begripligt eftersom eleven för det mesta gör sig förstådd.”
Se hela kommentarmaterialet här.
Stavningssvårigheter består oavsett ämne.
Om läraren lägger alltför stor vikt vid stavningen, ta då kontakt med skolan och ansvarig speciallärare. Att lära in glosor ord för ord fungerar sällan för en dyslektiker. Det handlar om den oftast nedsatta ordmobiliseringsförmågan. Det krävs istället en annan helhetsinlärning. Engelskaläxan bör därför handla om hela meningar och fraser, inte enstaka ord. Att lära och redovisa genom filmer är ett bra tips. Men läraren ska uppmuntra eleven till att använda rättstavningsfunktionen på datorn så att det skrivna dokumentet ser prydligare ut.
Det är förstås en tillgång att kunna multiplikationstabellen – men det är inget krav i läroplanen.
När en elev ”fastnar” i tabellpluggande så motverkas själva syftet med matematikämnet. I kursplanens inledning står det bl.a.: ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.” Misslyckas en elev med tabellen (som inte nämns i kursplanen) så tappar eleven lätt både intresse och tilltro till sin egen förmåga att förstå den förtrollande värld som matematiken är. Matematik är så mycket mer än tabeller. Se kursplanen här.
En del språk är svårare att lära sig, men kom ihåg att motivationen är viktig. Diskutera barnets val och ge råd, men barnets önskan väger tungt.
Olika språk skiljer sig åt i kopplingen mellan bokstav och det ljud som bokstaven representerar. I finska och spanska överensstämmer i hög grad bokstav-ljud medan det i engelska och franska oftare är en kombination av bokstäver som ger ljudet. Professor Ian Smythe skriver följande: ”… olika språk ställer olika krav på kognitiv nivå och att en individ med givna kognitiva svårigheter kan få problem på ett språk men inte på ett annat…”.
Att läraren ”tycker” att det är fusk räcker inte. Skolan har skyldighet att ge det stöd eleven behöver i form av extra anpassning för att överbrygga svårigheterna.
Läraren ska följa kursplanen och kunskapskraven för ämnet. Där står inte att användning av lathund resulterar i lägre betyg. Det är en högst rimlig anpassning att låta eleven ha tillgång till lathund vid prov.
Det går att förstå en text (läsförståelse) oavsett på vilket sätt läsningen sker, via ögonen, öronen eller för en blind person som använder fingrarna.
Be läraren att ge tydliga hänvisningar till var svaren finns.
Det är viktigt att läraren får klart för sig att uppgiften kan innebära alltför stor kamp med textmassor, och att instuderingsfrågorna kan kräva orimligt extra tid att klara för en elev med dyslexi, något som kan resultera i att eleven tappar lusten att lära. Hänvisa gärna till vad skollagen säger om detta i kap 1:
Utbildningen ”…ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.”
Se skollagen här.Nej, det är inte rätt. Men läraren kan begära att eleven använder datorns rättstavningsfunktion innan dokumentet lämnas in. En förutsättning är då förstås att eleven har fått tillräcklig tid på sig att göra dessa korrigeringar.
Ni ska ha rätt till inlästa läromedel, digitala böcker o.s.v. utan att betala det själva. Skolan ska tillhandahålla det material ditt barn behöver, i det format hen behöver!
Ja, det anser vi.
Syftet med prov är att ge läraren information för att kunna bedöma elevens kunskap enligt det som kursplanen föreskriver. I kursplanen för matematik finns inte kravet att en elev ska kunna formler och multiplikationstabell utantill. Läraren ska inte skapa egna regler som hindrar en elev att utvecklas i.
SPSM och Dyslexiförbundet ger utförlig information om distansundervisning, se länkarna till SPSM här, och Dyslexiförbundet här.
De trafikskolor som är medlemmar i STR kan erbjuda ljudstöd till körkortsboken via Inläsningstjänst. Även de elever som inte annars har tillgång till tjänsten på annat sätt har alltså möjlighet att få ljudstöd med en särskild inloggning. Kontakta trafikskolan så ordnar de en inloggning hos ILT Inläsningstjänst för detta.
Den som vill ha förlängd provtid, muntligt prov eller andra anpassningar ska ansöka om det. Då krävs det intyg om läs- och skrivsvårigheterna. Läs mer om att ta körkort här.